En stor händelse för många, främst de idrottsmän och kvinnor som tränat och satsat flera år för att vara så bra som möjligt. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om OS. Visst det är spännande många gånger när svenskar hamnar i toppen och är med och slåss om medaljer. Men det är allt för många som bara är med utan att ens vara med i snacket om en topp 10 placering. Man tävlar ju inte bara mot sig själv och att fixa konsten att prestera på topp. Man tävlar även mot dopade medtävlare. Detta gör att idrotten blir lite mindre intressant. Fusk säger många. Men hur många preparat används under årets OS som inte blivit klassade som dopingpreparat än? Och är inte det samma sak? Man använder ett prparat endast i syfte att prestera bättre.. nåja...
Media har fokuserat på något helt annat sedan den där rodelolyckan hände. Jag är kluven där. Visst, man hade tydligen slarvat med säkerheten och många ansåg det vara farligt. 50/50 kurvan kallas den visst, den där sista kurvan där den 21-årige Georgiern kastades av banan och in i en massa pelare. Sen säkerhet egentligen? Hur säkert är det att ligga på rygg på en garage"hora" med medar i runt 150 blås? Jag tycker att det där med "säkerhet" försvinner redan där. Om man dessutom ger sig ut frivilligt i en bana som man hela tiden ansett vara för snabb och för farlig. "Skyll dig själv" ligger nära till hands faktiskt. Jag vet inte hur mycket OS det blir för min del. Hockeyn ska jag se. Annars kommer nog att TV'n stå på i bakgrunden skulle jag tro.
Idag fortsätter packandet för flytten..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar